Några milstolpar i vår historia
Jäst är en produkt som funnits länge och som aldrig går ur tiden. Nästan likadant är det med oss på Jästbolaget. Företaget har sedan 1893 producerat färsk svensk jäst i Sollentuna, norr om Stockholm.
Samtidigt som såväl jästen som Jästbolaget varit med ett tag så har vår anläggning och produktion förändrats helt och hållet sedan starten. Vi håller helt enkelt fast vid vissa av våra gamla traditioner på samma gång som vi är ett nytänkande och innovativt företag. Alltid med omtanke om såväl människor som miljö.
1893 - 1900
I slutet av 1800-talet fanns det flera mindre jästfabriker i Sverige.
1893 etablerades dock en ny anläggning i Sollentuna norr om Stockholm. Läget var perfekt då tillverkningen av jäst kräver rikligt med rent vatten och det finns gott om grundvatten av god kvalitet i grusåsen som löper genom Sollentuna norrut. En annan anledning till etableringen var att biprodukter och organiskt avfall kunde komma till nytta i jordbruket i den levande landsbygden runt anläggningen.
Fabriken med sina 90 anställda tillverkade under sitt första år 700 ton jäst.
1900 - 1940
I början av 1900-talet gjordes en omfattande omstrukturering bland landets tjugotal jästfabriker och 1919 bildades Svenska Jästfabriks AB av ett antal tillverkare och flera anläggningar i landet lades ner.
Vid denna tid var det vanligt att man vid jästproduktion också tillverkade alkohol. Med samma råvara och i stort sett samma utrustning kunde man med olika metoder ta fram jäst eller sprit.
1940 - 1970
Under 1940-talet upphörde spritproduktionen av ekonomiska skäl och anläggningarna specialiserade sig istället på bagerijäst.
Den vanligaste förpackningsformen av jäst fram till 50-talet var 1 kilos-bitar som användes av bagerierna, till konsumenter såldes jäst i lösvikt i livsmedelsaffärerna. I mitten av 50-talet introducerades 50 grams-bitar inslagna i papper då en stor andel av jästen såldes till husmödrar vid den här tiden.
I mitten på 60-talet började Jästbolaget även sälja torrjäst, vilket inte hade funnits på marknaden tidigare.
1970 - 1980
1971 lades jästfabriken i Göteborg ned och i och med detta blev anläggningen i Sollentuna den enda återstående i landet. Kapaciteten i anläggningen räckte dock inte till för att försörja hela landet och man blev därför tvungen att importera jäst till Sverige.
En statlig utredning gick igenom kraven och möjligheterna för en fortsatt produktion av bagerijäst i Sverige, då Riksdagen beslutade att det var nödvändigt ur beredskapssynpunkt. En avgift på importerad jäst infördes och därmed kunde prisnivån på jästen ligga tillräckligt högt för att en investering i en ny produktionsanläggning skulle löna sig.
Ett konsortium av fyra aktörer blev nu ägare till Jästbolaget med uppgiften bygga upp en ny anläggning i Sollentuna.
1980 - 1990
Den nya fabriken invigdes 1980 och nu kunde Jästbolaget producera hela den volym som marknaden krävde.
Jästbolaget hade i början ingen egen tillverkning av torrjäst men i mitten på 80-talet installerades en linje för torkning.
Oljekriser och energiprishöjningar motiverade oss att arbeta med energiåtervinning i fabriken och 1988 byggdes ett återvinningssystem med värmepumpar, värmeväxling och vattenåterföring som under årens lopp har byggts ut. Ett arbete som både miljömässigt och ekonomiskt gett mycket goda resultat ända sedan dess.
1990 - 2000
Under början av 90-talet gjordes flera viktiga investeringar på miljö- och energiområdet. Vi installerade bland annat en stor värmepump som tar till vara på all värme som utvecklas vid jäsningarna. Värmen tillförs fjärrvärmenätet och står för uppvärmningen av ca 1 500 villor.
Sedan 70-talet gick allt spillvatten orenat till reningsverket. Men nu togs en anläggning för att utvinna merparten av nyttigt kväve och kalium i processens spillvatten i drift. Biprodukterna som nu kommer fram används som gödning och bidrar därmed till ett slutet kretslopp.
1993 firar Jästbolaget 100 år av produktion i Sollentuna!
En ny jäststam med andra egenskaper introduceras 1995 och KronJäst för Söta Degar lanseras.
2000 - 2010
Jästbolaget blir helägt av Orkla 2002. Orklas försäljningsbolag för bagerimarknaden i Sverige, KåKå, blir vår försäljningskanal ut på den svenska marknaden.
2005 tar vi över all jästproduktion från Orklas anläggning i Oslo som samtidigt läggs ned. För att klara detta görs flera investeringar i produktionsutrustning och lokaler och ett par produktionslinjer flyttades hit från Oslo. I Sverige hittar man vår svenska jäst under varumärket KronJäst och i Norge Mors Hjemmebakte.
Vi börjar leverera flytande jästlösning i tankbil till de största kunderna då det ger mindre spill i processen och inte kräver några förpackningar. För den norska marknaden, men även för halvstora svenska bagerier fyller vi nu 1 kubikmeters-containrar med flytande jäst.
... lite mer från 2000 - 2010
Vi börjar tillverka torrjäst till vinproduktion som exporteras till primärt övriga Europa.
Utvecklingsarbetet för användningen av jäst i bakning intensifieras och ett ”Innovationsbageri” byggs upp och blir en del av verksamheten. I Innovationsbageriet testbakar vi vår jäst, håller kurser för professionella bagare och konditorer, utvecklar recept som man bl.a. hittar på kronjast.se. Här tränar också Sveriges Bagarlandslag och Juniorbagarlandslaget inför tävlingar.
2010 - talet
Ekologiska produkter är på frammarsch och vi lanserar KronJäst Ekologisk 2011 på konsumentmarknaden. KronJäst Surdeg blir årets produkt på Dagligvarugalan 2012.
Värdet av en obruten kylkedja och färre transporter leder till att vi bygger ett nytt kyllager med låg energiförbrukning i anslutning till fabriken i Sollentuna. Kylningen och lagringen i ett lagerhus på andra sida Stockholm kan därmed avslutas. 2015 gör vi nästa miljövänliga val. 50 grams-produkterna för den svenska marknaden packas nu i SRS-lådor, en typ av returemballage som ersätter wellkartonger. Vi minskar därmed vår miljöpåverkan ytterligare.
2017 är Jästbolaget stolta att presentera en ny patenterad produkt i sortimentet – Acrylow, en helt naturlig produkt som reducerar halten av akrylamid i livsmedel. En produkt som säljs till livsmedelsindustrin.